Visst, jag saknar Lars. Men inte betyder det att jag kommer gnälla om att bli ihop med honom igen. För det funkade inte för oss som ett par. Det var vi överens om, det kände vi båda två. Speciellt då inte dom rätta känslorna fanns kvar. Men det var ändå en trygghet.

Men vart fan är min trygghet nu? Visst har jag Thor, men det är jag som är hans trygghet. Men visst känns det ändå tryggt att ha honom nära.

Känner att jag behöver skriva av mig lite, för att bearbeta lite åt gången. Kan ju inte släppa ut allt på en gång. det där med bryta ihop och gå vidare. Är ju lite svårt att göra för mig, har ju Thor att tänka på, att försöka skaffa nya rutiner, ett nytt liv, ett nytt hem. Jag försöker sysselsätta mig med saker för att inte tänka, försöker ha sällskap, men känner att det är dags att vara själv också. Jag försöker som sagt bearbeta lite åt gången, på kvällarna när Thor sover. Men det kommer bli ett långt arbete, för jag kan inte gråta hur mycket som helst, inte skrika ut alla mina känslor... jag måste vara tyst. Vill ju inte väcka Thor eller oroa honom. Så jag gråter lite varenda kväll då alla tankar och känslor svämmar över. Men gråter bara så mycket att jag kan somna eller samla mig igen. Ibland så händer det någongång under dagen, som nu. Men jag brukar ändå kunna återhämta mig väldigt snabbt så länge jag inte pratar, för då brukar jag kunna stänga av mina känslor eller trycka undan dom. För nu måste jag vara stark. För Thors skull.

Känner att jag nog kommer bli en bitter-Anna igen, ni som kände mig förr. Men det hjälper mig igenom det här. Jag är då egentligen inte bitter mot människor, jag är mest en cyniker.

För ärligt talat. Livslång kärlek.. det existerar bara mellan förälder och barn. Någon annan kärlek finns fan inte, inte iallafall som håller i sig. Visst finns det gamlingar som varit ihop i typ 100 år, men det är för att med tiden är det bara en vana, en rutin, man vet inget annat liv än att vara ihop med just den personen. Och sen så blir man senil med åldern och glömmer bort alla misstag den andra och man själv gjort. Och när man ändå vet att kärlek inte är livslång, varför blir man då ihop med en människa? Visst kan man få en fin tid tillsammans, men det kan man få utan att vara ihop. Sex är alltid sex. Närhet är alltid närhet. Man ska inte behöva fästa sig så mycket vid en enda människa. Visst, man kan inte rå för sina känslor. Men bara för att man älskar någon så behöver man inte bli ihop, det kan man bestämma över. Men så är ju världen, när man älskar varandra så ska man bli ett par och bilda ett liv tillsammans, helst skaffa barn också. Men om man ändå vet att kärleken inte är livslång, så vet man att allting har ett slut. Och att när det tar slut, så kommer smärtan. Och har man barn tillsammans, så kommer det bli så mycket svårare att gå vidare med sitt liv som ensam, eftersom man måste träffa personen hela livet pga barnen. Så varför gör man det?

Och nej, jag ångrar inte min tid med Lars, och nej, vi är inte osams. Och jag ångrar verkligen inte att jag och han fick Thor. Thor är det bästa i mitt liv. Thor är min enda livslånga kärlek.

Så... nu har jag skrivit av mig. Funderade först på att lösenords skydda inlägget, för jag inte ville att någon skulle tycka synd om mig eller få skuldkänslor. Men sen kände jag, att det här är en del av mig. En del av den jag är. Men nu ska jag ta på mig min "må-bra"mask och krypa in i mitt skal igen.

Så.. jag mår bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ju helt totalt glömt bort att blogga om att jag har en "ny" katt. Kom hem med Taz redan den 23 maj. Har ju inte varit duktig på att blogga överhuvudtaget.   Taz är alltså tillskottet i familjen. Han är ifrån kullen som jag skrev om i febr...

Thor är på bättringsväg.      Vi har tagit det lugnt idag, men om han fortfarande blir bättre, så blir det utgång imorgon. Jag har ändå tid hos läkaren, så han får följa med dit. Läkaren får kika lite på honom också.. två flugor i en smäll ;P Sed...

Tisdag idag. Ja... Thor är ganska dålig, hoppas han blir bättre snart, att han blir energifull och glad som han brukar vara. Umgängesresan blev inställd, så han får träffa sin pappa nästa gång istället.   Jag undrar egentligen varför jag skriver ...

Idag har man varit på tivoli. Jag fick hoppa i hoppborgen med Edo, så han slapp hoppa ensam ^^ Jäklar vilken träning det är! :)   Är egentligen för trött för att blogga. Men imorgon ska jag få åka Impala. Så ska nog lägga mig snart, så jag är utv...

Jag har som inte ork eller tid till att blogga, men ska försöka skärpa mig. För jag känner, att när jag väl gör det, så är det givande. På det sätt att jag får skriva av mig eller kunna gå tillbaka till gamla inlägg och komma ihåg. Börjar ju bli ga...